Willkommen in der Dunkelheit...

2012-02-11T15:08:00.000-08:00

Ingen musik i världen hjälper mot mina aggressioner och jag är för svag för att orka med ett boxningspass.
Var flyr man då?
Trasha ett rum är uteslutet, för det skulle man bara ångra.
Ha sönder något i köket är också uteslutet.
Har försökt med Heaven Shall burn men det var inte hårt nog.

Och nu är jag ju så sjukt förälskad i Calibans nya att jag kör den på repeat timme efter timme. Har till ock med skivan med mig till jobbet.
Det var längesedan jag var så förälskad.
Kan inte lämna skivan ifred.

Modern Warfare måste vara en av dom bästa låtarna jag hört i hela mitt jävla liv, den får mig att vilja springa runt hela jordklotet utan vare sig vätskepaus eller att stanna en enda gång på vägen, hoppa från Empire state building, resa mig upp och simma över Atlanten och tillbaka till Sverige, åka på taket av ett tåg i 1000 km / timmen hem till Borlänge och sen göra om allting åter igen.

Och det är ett jävligt bra betyg.

Jag har pms. Jag vill bara döda någon. Så come on. Hit me.

2012-02-11T14:51:00.000-08:00

Både jag och Malin lider av pms just nu, och det blir en spännande kombination imorgon på jobbet med alla dagens måsten vi har framför oss.
Jag känner mig som en tampong som legat i ett glas vatten under en natt ungefär.
Hur Malin känner sig ska jag fråga imorgon.

Ska fråga henne om vi kan åka bort ihop nån gång när vi ändå kommer vara lediga en massa i mars. Hon brukar prata i sömnen, kliva upp och platta håret tre på morgonen, slänga sin kudde ut genom fönstret och gud vet vad, så om vi skulle dela hotell någon gång så skulle jag ta tabletter så jag kan hålla mig vaken hela natten så jag inte missar något roligt.
Synd bara att varken hon eller jag har obegränsat med stålar.

Idag raderade jag ett nummer ur min telefon på en person jag helt enkelt inte orkar med längre och det kändes märkligt nog skönt även om vi känt varandra så länge.
Jag ska bli bättre på att sålla bort människor som inte fyller någon funktion i mitt liv, förutom att göra mig ännu mer irriterad och arg.
Det klarar jag utmärkt på egen hand.

Har sovit bort hela dagen och ångrar att jag klev upp igen, men jag hade inte utan piller kunnat sova till morgondagen.
Nu är det fem dagar kvar till Rammstein och inte ens det orkar jag vara glad för.
Det är ungefär då man vet att man nått botten .

2012-02-11T05:49:00.000-08:00

Jag har i listan av gamla ragg utsett en KK som ska få äran att knulla bort minnet av Christian ur min kropp för evigt.
Även om första gångerna kommer vara jobbiga så vet jag att hela den här komma över grejen kanske går fortare om jag får lite hjälp på traven.

Killen i fråga vet ingenting än.
Han har ingen aning om att han är den utvalda men jag tror han har en föraning i alla fall.

Vi har inte träffats på säkert två och ett halvt år, och något måste han ju ha hunnit lära sig sedan sist vi låg.

2012-02-11T05:46:00.001-08:00

Låt mig bli lycklig igen.
Gärna imorgon.
Vägen dit är lång, så jävla lång, och jag orkar inte gå längre.
Ge mig åtminstone en bil, så det går lite fortare.
Eller skjutsa mig en bit, jag betalar.

2012-02-11T05:23:00.000-08:00

Malin på jobbet är världens sötaste.
Trodde aldrig jag skulle kunna skratta ihjäl mig igen efter förra helgens tysklandsfiasko men jag behövde inte vänta mer än en vecka innan jag kunde det.
Malin skulle förklara att hon köpt en "hippielampa" på ikea igår, och sa istället att hon köpt en hippielimpa.
Jag trodde jag skulle dö.

Hoppas Åke blir chef, och att jag och Tove får gå upp på varsin heltid och sen Malin på alla timmar som blir över från mej och Tove.
Då skulle jag fortfarande ha ett underbart arbetslag.
Tyvärr har året bara bjudit på obehagliga överraskningar hittills och just nu har jag inget hopp om någonting längre, och att gå och vänta på besked är ibland det allra värsta.

Jag är så jävla trött nu och vaknade kvart i åtta i ren panik och trodde jag försovit mig och undrade varför i hela världen ingen ringt och väckt mig, men jag kom sen på att jag börjar kvart i nio.

Igår höll det på att bli ett nytt avsnitt i följetongen" Men vilken idiot har...." som utspelas på vår station med jämna mellanrum.
Jag utelämnade dock ordet idiot som tur är.

Jag: - Men vilken är det som beställt all tobak???? Det går ju knappt in i skåpet.
Ginta:- Det var jag!

Nu ska jag dö i sängen.
Orkar inte vara vaken mer, orkar inte tvätta, orkar inte tänka, orkar inte göra nånting. Jag tar det på måndag istället.

2012-02-10T23:27:00.000-08:00

Inatt drömde jag om nån jävla toalett som svämmade över och upp kom all möjlig skit.

Inte riktig skit, men glasspinnar.
Gräs.
Tång.
Gamla kaffemuggar från Mcdonalds.
Mest glasspinnar.
Såna där hemska platta glasspinnar som jag knappt klarar av att hålla i för att jag hatar känslan av trä mot händerna.

Allt möjligt kom ur den där toaletten varenda gång jag försökte spola.

Fick försöka plocka upp allt skräp efter hand och soppåse efter soppåse blev full, men folk fortsatte att slänga skräp i den där toaletten som jag fick plocka upp fast jag bad dom att ge fan i att slänga saker som inte går att spola ner .

Något säger mig att drömmen visar att det helt enkelt varit alldeles för mycket, och att jag borde ta ett fett banklån och dra på semester när jag är ledig en massa i Mars.

2012-02-10T14:34:00.001-08:00

Äh.
Fuck this shit, im sick of it .

2012-02-10T01:16:00.000-08:00

Varför tror alla att jag är gjord av sten?
Har jag gett det intrycket.
Nej jag är inte gjord av nåt jävla stenmaterial.
Inte heller av stål.

Im only made of scars.

2012-02-09T15:56:00.000-08:00

Hur kommer det sig att det känns som man gått upp 78 kilo på några dagar bara fast vågen visar detsamma som tidigare? Vavavav?
Höjden av orättvisa är det i alla fall.
Min våg kanske är trasig, för det kan omöjligt stämma.
Mina lår känns som två tunnor, och min mage är svullen, bubblar och gör ont.

Ansiktet ser ut som en alldeles för stor bakpotatis och jag känner mig tyngst i världen.
Som om alla världens tyngder placerats i min kropp.
Kanske är för att jag inte gjort ett sportigt handtag på flera dagar om man bortser från när jag stod längst fram på Caliban i lördags och slogs för att få behålla min plats på första parkett.

Nästa vecka ska jag i alla fall börja med mina dagliga promenader igen så jag är fit for fuck nästa fredag då jag ska ligga med nån medlem i Rammstein..

Gillar inte det faktum att magen ser ut som en okavlad pepparkaksdeg och som sagt, på fredag gäller det.

Versuch mal.
Noch einmal.

Das bin leider ich.

2012-02-09T15:28:00.000-08:00

Ligger fortfarande asförälskad i sängen med Calibans nya på repeat.
Den är verkligen perfekt.
Kärlek vid första öronkastet skulle jag vilja påstå.
Klockan har hunnit bli halv ett och den bittra smaken efter ataraxöverdosen sitter fortfarande kvar i munnen trots att jag försökt döda den med allt från snus, tuggummi cola och choklad.

Om jag inte hade haft jobbet nu hade jag tagit en halv karta atarax och antagligen inte vaknat förrän om två veckor, men det hade inte gjort någonting. Är bara så trött. Det har gått en och en halv månad detta år och jag har redan hunnit vara med om allting man ska uppleva under en livstid, typ.
Inser åtminstone jag.

På lördag har jag tvätt tid.
Eftersom jag är så jävla ordentlig och planerar för framtiden trots att jag i nuläget inte ens vill komma dit så insåg jag att jag måste tvätta innan jag drar till Stockholm och vad passar inte bättre förutom lördag innan min sista riktig intensiva jobbmånad drar igång?

Lördag är första dagen av resten av mitt liv.
Då ska jag ÅTER igen börja banta, planera, försöka gå vidare och glömma all skit som varit och städa lägenheten som av nån anledning ser ut som ett bombnedslag fast jag bara hunnit vara hemma två dagar.

Lördagar är alltid dag ett i mitt liv.
Eller måndagar.
Eller onsdagar.

Jag börjar till exempel alltid banta eller träna eller utföra någon annan form av sadism mot min kropp under just dessa dagar.
Att börja på tex en tisdag eller torsdag är otänkbart.
Det måste vara någon form av tvångstanke, ungefär som att jag kollar plattorna, balkongdörren, och plattången tusen gånger innan jag går hemifrån fast jag inte lagat mat, öppnat balkongdörren, plattat håret på två veckor.

Ibland, eller nästan varje dag händer det att jag blir sen till jobbet av den enkla anledningen att jag vänder och går hem för att kolla läget en extra gång.
Bara för säkerhets skull.
Det är på gränsen till infantilt men jag kan inte sluta.
Ungefär som att jag alltid måste kolla om taxichauffören verkligen lägger min väska i bakluckan på bilen innan han kör mig hem.

TH3 MIS3RY OF LOOSING A JOB.

2012-02-09T13:40:00.000-08:00

Jag:- HELVETE!
Ginta:- Vadå? Vadå?
Jag:- Nerdragningarna på jobbet gör det fullt möjligt för mej att hinna träna på gym och det orkar jag INTE!

Im Nemesis.

2012-02-09T12:06:00.000-08:00

Calibans nya skiva Im Nemesis måste vara en av dom bästa skivor jag hört i hela mitt liv.

Kan för mitt liv inte förstå att det finns så otroligt begåvade musiker i dagens samhälle? Det är ju nästan för bra för att vara sant. Ändå är dom inte speciellt stora än och gör mest små spelningar men fy fan vad bra dom är.
Det är helt sinnessjukt.
Ingen annan skiva detta år kommer slå calibans nya.

Magen är fortfarande i uppror, precis som resten av min kropp så jag har spenderat hela dagen i sängen bara och önskar jag kunde spendera resten av livet här med om min mage ska envisas med att bete sig som en torktumlare som går runt runt.

Ser ut som jag inte kommer jobba så mycket i mars trots allt som jag hoppades på så jag är jävulskt besviken. Både jag och Tove står utan jobb, fast vi förberett oss på att jobba i princip varje dag den månaden.

Det hade ju varit perfekt läge att åka bort om jag haft pengar, men det går inte.
I April får jag veta om vi har chansen att få heltidsjobb och om vi får det så kommer jag kunna genomföra en hel del av mina planer det kommande året, så jag håller tummarna, men med min tur i början av detta år tror jag inte att jag kommer få det.

2012-02-09T07:36:00.000-08:00

Eftersom jag tycker synd om mig själv har jag klämt inte bara en kexchoklad utan tre samt en dubbeldaim och lyssnat på Sam Browns Stop på repeat och nu vill jag helst gå och kräkas och skicka mitt maginnehåll på posten till honom.

Fick veta att nerdragningarna börjar den 1 Mars, så bye bye alla extra pengar jag tänkt tjäna.
Livet går bra nu.

2012-02-08T13:08:00.000-08:00

Nyss gick det förbi nåt gäng killar och sjöng och skrek högt.
Det var i den stunden jag insåg att det är lillördag.
Och att jag är jävligt gammal med tanke på att jag blir trött bara av att tänka på alkohol.
Godnatt.

2012-02-08T12:13:00.000-08:00

Jag har ändrat mig.
Årets ursäkt kommer inte längre från kaptenen på det sjunkande skeppet i Italien.
Årets ursäkt kommer från mig och Anna.
Eller inte årets ursäkt, utan alla jävla tiders ursäkt.

Efter en familjepizza:
-Gud vad svullen jag är nu!
-Det är bara vätska !:P

Ja jag är färdig med män, men....

2012-02-08T11:56:00.001-08:00

Har sjukligt ont i magen och börjar misstänka röret med paprikachips jag åt på planet igår kväll brist på annat.
Låg dubbelvikt över två säten på tåget hem idag, och har fortsatt att ligga i sängen hela dagen idag, men raklång istället.
Läst ut en bok som hållit mig sällskap från Borlänge till Göteborg. Från Göteborg till Berlin. Från Berlin till Stockholm och från Stockholm till Borlänge.

Inom loppet av fem dagar har jag landat och lyft på fyra olika flygplatser, sovit i tre olika sängar och blivit matförgiftad av ett oskyldigt rör pringels, varit ensam i Berlin och fått öva på min tyska som för övrigt är nästan lite för bra för att vara sann.

Heter det Pringles?
Eller Pringels?
Ingen aning men aldrig mer kommer jag tömma ett sånt rör på tio minuter, även om jag är nära en svältdöd.
Speciellt inte med tanke på hur ont i magen jag fått.

Jag och Sanna ligger och smsar nu och planerar vår hockeykväll, och jag har precis bestämt att vi ska skapa en egen dregel klack istället för hejaklack.
Det måste ju finnas en del snygga män som går på hockey trots allt om nu inte spelarna är något att hänga i granen.
Det är ju faktiskt tillåtet att titta på menyn även om man bantar.

Från och med nu.

2012-02-08T10:30:00.000-08:00

Jag har köpt en dagbok.
Eller snarare en Burn book, som jag döpt till Der Untergang.

Den ska följa mig till graven.
Amen.

Såhär ser man ut efter att ha varit längst fram på en caliban spelning!

2012-02-08T07:34:00.000-08:00

Före:

Efter:

I sommar kommer jag nog må bra igen.

2012-02-07T23:55:00.000-08:00

Allt som hänt mellan oss är tragiskt.
Du lovade att inte svika mig igen, men det gjorde du.
Ännu värre än första gången.

Det är du som är dum.
Men jag som får ont.
Du raderade oss med en enkel knapptryckning och jag får ensam plocka ihop spillrorna.
Hur det känns för mej kan omöjligt någon annan förstå.

Det är som ett blödande sår.
Det läker av sig själv, och ingen annan kan påskynda det .
Blodet slutar rinna när tiden är inne.

2012-02-03T01:50:00.000-08:00

I morse vägde jag 60,0 kilo. Hur härligt är inte det på en skala från ett till hundra om man får fråga?

Svaret är väl tusen.
Jag har iofs många mer kilon att gå ner innan jag är nöjd , men det här var delmål tre.
Jag vill dock ner till mellan 50-55 kilo innan jag kan se mig i spegeln utan att gråta, men fan vad nöjd jag är med det lilla hittills.

I augusti vägde jag ju som mest hemska 69,4 kilo och var fett missnöjd.
Sist jag var i Berlin vägde jag nog 65,7 på morgonen så jag har alltså gått ner 5,7 kilo sedan sist jag var där.

Folk som säger att lyckan inte sitter i kilon vet inte vad dom pratar om.
Jag har aldrig lidit av så mycket självhat som när varje steg kändes jobbigt och inga kläder satt bra på kroppen.

Nu är det inte ens jobbigt att vara ute och gå längre, kläderna sitter lösare och det är inte jobbigt att jobba när man känner sig lättare.

55 kilo i sommar är min plan. Då kanske jag kan vara med på semesterkort utan att skämmas.

2012-02-03T00:07:00.000-08:00

Ja ä int bitter på något sätt men gud vad det är kallt ute.
Dubbla byxor, dubbla trosor, dubbla jackor, dubbla fleecetröjor , underställ och rånarluva är det som gäller annars fryser man ihjäl.
Med ovanstående outfit kan man åtminstone ha sin vanliga kroppstemperatur.
Jag måste tom ha min mp3 spelare i en av vantarna så den håller sig varm, annars dör den.

Nu blir det powerwalk, tvätta håret, kolla packningen och sen åka . Nån dator tar jag inte med mig, dels är det för kallt för att stå ute med den och dels så fungerar aldrig internet på tågen ändå.
Kommer få dampliknande anfall efter tio minuter på tåget men det är smällar man får ta.

You better stop, before you tear me all apart.

2012-02-02T15:05:00.000-08:00

När livet är piss fantiserar jag om att allt bara är en film.
Det har jag gjort så länge jag kan minnas och det hjälper .
Hur många gånger har jag inte full/nykter/trött/ nervös ringt på nån killes dörr till exempel och mässat orden" Det är bara en film, det är bara en film " på repeat tills den värsta nervositeten lagt sig?
Alldeles för många gånger.
Den tanken räddar mig i dom allra värsta situationerna..

Men vår film är 2000 talets Titanic.
En båt man trodde var osänkbar som trotzdem sjönk djupt ner i havet och där ligger den kvar än.

Fuck.

2012-02-02T14:55:00.000-08:00

Mitt ljus i mörkret är alla mina underbara arbetskamrater.
Vad skulle jag göra utan er? Även om jag bara vill gråta vissa dagar på jobbet så är det alltid ni som håller mig uppe.
Vet inte vad jag skulle göra om ni inte fanns, ni är som min familj.

Imorgon åker jag till Göteborg. Och kanske till Berlin på lördagen.
Jag är inte säker på att jag kan åka dit och få mina grejer ens , litar inte ett dugg på någon, allra minst på honom efter allt som hänt.

Denna psykiska press kommer ta död på mig innan jag landar i Berlin.
Inte kunde han möta mej på flygplatsen heller, så jag måste krångla och ta nån jäkla buss som jag inte ens vet var den går ifrån, har aldrig varit på flygplatsen tegel förut.

Kunde han inte bara sagt att han skulle på nån fest på lördag och inte vet när han är hemma på söndagen så hade jag väl kunnat komma på måndagen??
Då hade han ju kunnat sova på söndagen istället om han är trött?
Hur vet jag att han ens är vid medvetande och vaken när jag kommer ?

Har aldrig ställt några som helst krav i denna relation, men nu efter allt som hänt räcker det med ett enda felvalt ord och jag exploderar.

Nej. Nu räcker det.

Men det är visserligen bra att han är krånglig och dum mot mig, då är det lättare att lämna skiten bakom sig och leva som lycklig singel istället.

Jag ska ta mej fan aldrig mer lägga ner varken tid, energi eller känslor på en man någonsin igen , för det slutar ALLTID såhär.
Jag har kommit på att jag mår bäst ensam .

Ångest.

2012-02-02T10:22:00.001-08:00

Dagens namn är Ångest.

2012-02-01T13:47:00.000-08:00

Klockan är snart elva och inte sover jag.

Jag är rädd.
Rädd för att inte vakna imorgon av klockan.
Rädd för att få världens skattesmäll då lönekontoret inte ens har dragit extra skatt som dom bett om, rädd för att inte palla jobba varje dag och extra fast jag behöver få ihop cirka 30:000 på bara några månader.
Rädd för att behöva stryka massa mer planer, och rädd för att helt enkelt snubbla på mållinjen på vägen till USA.
Det slutar säkert med att jag får ställa in allting, skulle inte förvåna mig.
Det här året har ju börjat på värsta tänkbara vis,och vad är det som säger att det inte fortsätter så..
Först gör killen slut, jag reser mig till hälften, med hjälp av att drömma om min framtid på egen hand och grejerna JAG vill göra, men då kanske det inte heller blir så.

Och så var det ju det här med honom.
Igen.
Jag är livrädd för att han ska komma med några nya dumheter nu när jag bokat för att hämta mina saker, och rädd för att träffa honom.
Vet ju inte vad jag känner längre, och jag vet att om jag någonsin skulle göra ett nytt försök med snubben, skulle jag hålla det hemligt.

Allt känns 50/50.
Ena delen av mig vill försöka igen om han vill det, andra delen av mej vill det verkligen inte.
Jag kan inte ens svara på vad jag vill längre, och om inte jag kan det, vem ska då kunna svara åt mig?
Fast jag vill i nuläget inte ha några svar av andra.

Nu är jag mest trött på massa folk som frågar och tjatar och undrar och har åsikter.
Kommer ta en bloggpaus en vecka från och med fredag och också en facebook paus, så länge jag är i Tyskland.
Om jag nu ens kommer dit.
Och vad som händer i Tyskland -kommer att stanna i Tyskland.

2012-02-01T10:26:00.000-08:00

Supermegadupertrött.
Snart kommer Fredrik hit och umgås och då ska vi sitta och skratta åt allt sånt som bara vi tycker är roligt, vilket är ganska mycket.

2012-01-31T12:49:00.000-08:00

Kaos på jobbet och jag tror inte ens att jag hunnit gå på toaletten på hela dagen, all vätska jag druckit har bara har samlats inuti mig.
Någon rast blev det inte heller, hann bara trycka i mig en korv när ingen såg.
Dels, hur hälsosam mat är det, och hur hälsosamt är det att äta på stående fot i något hörn och svälja bitarna hela?

Nu är jag tröttast i världen, och dessutom svullen.
Ägglossning gör inte saken bättre heller för den som vill veta.

Käre Gud.
Ive never asked for anything but im asking now: Gör så jag INTE ser ut som ett bowlingklot i kroppen på söndag.
Please.
Jag gör vad du vill, svälter mig själv varje dag från och med imorgon, bara jag slipper se ut som en boll när jag ska åka dit och hämta mina saker.
Tur jag är ledig fyra kvällar i förväg, förhoppningsvis lägger sig det värsta under dom dagarna.

Nu ska jag lägga mig och göra sista minuten situps och sen försöka sova.
Två dagar kvar, sen minisemester.

2012-01-31T04:40:00.000-08:00

Det blev en spontan filmkväll med Tove igår så jag kom alldeles för sent i säng.
Det känner jag i hela kroppen idag. Och naturligtvis har jag öppnings skift två dagar i rad men det är samtidigt bra eftersom jag hinner lite grejer efter jobbet.

Har varit ute på långpromenad och skulle helst av allt bara vilja lägga mig och sova nu, men det går inte.
16- 21 ska jag jobba med allt vad det nu innebär.

Längtar redan till nästa lön, även om den inte blir särskilt bra. Jag har i alla fall inte lika mycket jobbiga utgifter i Februari månad.

Mat.

2012-01-30T03:40:00.001-08:00

Sedan jag sålde bilen har jag nästan slutat hata vintern.
Det finns inget som är så uppfriskande som en timmes promenad i cirka tio minus grader.
Den kyliga torra luften är rena döden för min hud men den får mig piggare än alla red bull och powerdrycker i hela världen sammanlagt..

Eftersom jag är fattig så blir det köttbullar och makaroner idag, och kanske även imorgon.
På onsdag ska jag lyxa till det med kyckling potatis och beasås .
Det enda dumma är att jag måste köpa både beasås och potatis, och pasta inför kommande veckan men samtidigt håller det sig ju tills jag kommer hem från Tyskland.
Några färskvaror är det inte tal om att jag tänker handla nu.

På torsdagen blir det nog resterna av kycklingen som är kvar och kanske djupfrysta rotfrukter med vitlök som jag ska värma på lite snabbt, och på fredag åker jag .

Jag äter mat max två gånger per dag, hemma och kanske en macka på jobbet. Har upptäckt att det räcker gott och väl.
Min mage kan inte ta hand om så mycket mer.

Den som säger att jag inte kan planera kan dra åt fanders, för jag har planerat hela mitt år i förväg.
Ungefär en dag tog det.
Visst, jag kanske måste stryka en del saker, på grund av pengabrist men jag har i alla fall en liten aning om vad jag vill.

2012-01-30T01:19:00.000-08:00

Jag:- Jag vill köpa en sån där one piece!
Christian:- Vad ska du med den till?

Ja ha på mig kanske :P
Har letat i Borlänge efter denna underbara dress ett bra tag( ett plagg jag för övrigt lovat mig själv att aldrig köpa) och insett att jag trots allt gärna vill gå runt i min ensamhet och se ut som en jättebebis.

Har bara två tusen spänn kvar av lönen nu, vilket är katastrof, men det enda som jag MÅSTE köpa nu är biljett hem från Berlin samt tåg till Arlanda. Sen är resten fixat.

Sen blir jag ju hemma ett par månader som det ser ut nu, efter Februari månad.
Blev ju allting samtidigt nu, med Göteborg, Stockholm och Berlin.

Och jag hoppas jag inte har lika mycket räkningar nästa månad, så jag kan boka USA resan och ha råd med handpenningen som man måste lägga ut.
Får i värsta fall hålla mig hemma ända fram tills Maj, då jag drar till Warzawa.
Kanske får ta min spanien semester i September, när det börjar bli lite kallt och tråkigt här hemma i Sverige, för om jag gör det ska det nog kanske gå ihop. Viktigast är Warzawa och Usa.

Warzawa för att jag vill träffa mitt gullegryn Agnieszka och USA för att det är min drömresa.

Tänk om jag kunde vinna åtminstone 10:000 på triss nu. Det skulle hjälpt mig enormt i dagens läge.

2012-01-29T23:48:00.000-08:00

Epic fail är att vakna halv nio när jag äntligen har sovmorgon.
Ännu mer epic fail är att vakna, och tro man mår bättre, bara för att inse att så var inte fallet.
Satan.
Inte ens Ipren hjälper längre, vad gör man då...
Sova hela dagarna är uteslutet eftersom jag jobbar.

2012-01-29T14:11:00.000-08:00

Jobbat hela dagen med endast 2,5 timmars vila emellan passen, och nyss bokade jag biljett till Berlin så jag kan åka och hämta sakerna på söndag.
Tror jag måste ta norweigan hem, för det är billigast, även om jag får sitta en hel natt på Arlanda bara för det.
Har inte råd med tusen spänn dit och tusen spänn hem :(

Dessutom blev de nå mongofel när jag bokade såklart, så jag måste ringa dit imorgon och kolla så det inte dragits två eller tre gånger.
Aldrig får något gå bra.

I vanlig ordning sviktar min hälsa och jag känner mig förkyld och febrig och det har jag inte tid med, så imorgon bitti blir det fet sovmorgon, och sen ska jag ta itu med allt jobbigt drygt som jag måste.

Ringa om biljetterna, städa, jobba..

Nu ska jag dö i sängen.
Det har jag förtjänat.

2012-01-28T22:57:00.000-08:00

Några grannar har spelat ashög musik fram till elva tolv nånting i natt, och i min lägenhet låg jag och försökte sova, medan " När hela världen står utanför" dundrade i ett par högtalare alldeles för nära mig.
Det är såna gånger man önskade att huset var ljudisolerat.

Tiden går aldrig så fort som när man äntligen får sova, och aldrig så långsamt som när man är på jobbet.
Idag kommer jag jobba dubbelpass som sagt, och jag har blivit så gammal och utsliten att jag hellre gör det på en söndag än att vakna upp bakfull.

2012-01-28T12:34:00.003-08:00

Igår köpte jag ett rött läppstift som jag ska ha på mig på hårdrockskvällen i Gbg.
Jag vet inte hur hårdrock det är med röda läppar, men jag har funderat på ett sånt länge och nu blev det äntligen av.

Köpte även ett par svarta örhängen, och som tur är var dom ganska billiga eftersom dom inte satt särskilt fint på öronen.
Epic fail.

Nu ska jag försöka sova, fast klockan bara är halv tio.
Ska jobba 08:45-13:30 imorgon, samt 16-21:15 .
Det kan verkligen behövas, eftersom jag varit borta så mycket den här månaden.

2012-01-28T01:03:00.000-08:00

Jag är så jävla trött.
Har varit duktig och lagt mig runt klockan tio igår,och sovit till tio idag men är lika trött ändå.
Sex jobbdagar kvar, sen GÖTEBOOORG.
Efter det jobbar jag bara några dagar, innan jag drar till Stockholm och ser RAMMSTEIN.
Jag har varit så trött på sistone att jag inte ens orkat se fram emot det.

Från och med nu tror jag att jag lyckats vända mitt dygn, åt rätt håll.
Jag vill inget hellre än att sova redan vid åtta ,nio, och nu när jag tagit pluggpaus så behöver jag inte sitta uppe hela nätterna och göra massa sånt, när jag är trött.
Kanske fortsätter i höst, om jag orkar och har lust.

This is the virus, the virus of life.

2012-01-27T12:14:00.000-08:00

Om jag åker, är det typ en vecka kvar.
Fjärilarna i magen har förvandlats till getingar som sticker hål på mina inälvor.

Vad ska jag säga?
Hur ska jag vara?
Kommer jag gråta?
Det hoppas jag verkligen inte!

Är jag stark nog att orka träffa killen som krossat mitt hjärta, eller kommer den sista delen som gör att hjärtat fortfarande håller ihop,gå sönder ännu mer?
Jag vet inte.
Och jag kommer inte få veta, om jag inte åker.

Jag vet inte vad jag känner längre, eller vad jag tror att jag kommer känna.
Däremot känns det som om jag väntar på besked om jag har en jobbig sjukdom eller inte.
Om jag är så pass smittad att det är livshotande.

- Hej, du har cancer i hjärtat, det går att operera, men ärren kommer finnas kvar, och ditt hjärta kanske aldrig kommer att fungera normalt igen...

Eller :- Vi har goda nyheter. Du kommer att bli frisk.

Eller:- Nej, du är döende. Ditt hjärta går inte att rädda.

Jag tror på det sistnämnda när det gäller oss två.
Ingenting i världen kan rädda det vi hade.

2012-01-27T11:19:00.000-08:00

Igår när jag sov, så var han äntligen online.
Typ min enda chans att kolla läget och ta reda på om jag kan åka nästa vecka.
Han hade skickat ett meddelande, men det såg jag först tre på natten när jag vaknade i ren panik och trodde att det var dags att kliva upp.
Bajs!

Vi går om varandra hela tiden, och jag som har ett tålamod tunt som en fiskelina, börjar se mej om i helvetet efter chansen att få hämta mina saker.
Jävla piss, jag som verkligen ville få det avklarat.

Faktum är att jag inte kan åka sen, det är nästa helg som gäller, sen kommer jag jobba hela Februari typ, samt vara ledig två ynkliga dagar i Mars.
Allt för att få ihop pengar till resan som komma skall i Augusti, för den ska jag på, om jag så ska behöva slopa alla andra resor, förutom Warzawa då:P

Hade tänkt ta på mig så mycket jobb jag bara kan innan vi drar ner, och lägga allt som blir över( Hmm, vem försöker jag lura, det blir ALDRIG något över!!!) på resan till USA.

Nu ska jag nog sova snart, fast klockan bara är halv nio.
Orka va vaken.
Sex dagar kvar på jobbet, sen dags för lite minisemester i Götet :)
Om jag inte kommer iväg till Berlin kanske jag stannar någon extra dag där istället.

2012-01-26T10:07:00.000-08:00

Kaos på mitt jobb.
Kaos i mitt huvud och kaos i mitt hjärta.
Klockan är inte ens sju och jag funderar på att sova..
Bara borsta tänderna och lägga mig, och inte kliva upp förrän klockan ringer imorgon bitti.

Har tänkt hela dagen, från det att jag vaknade tills nu, men inte kommit fram till något vettigt svar på alla frågor jag ställer till mig själv.
Kommer jag någonsin att veta vad jag verkligen vill?

Elsas värld fick avsluta min kväll, och för att slippa tänka på Christian och allt som hör till, så tänker jag nog sova nu.

2012-01-25T20:52:00.000-08:00

Inatt drömde jag helt sjuka saker och två nätter i rad har jag drömt om jobbet.
Igår minns jag inte vad som hände men inatt så var jag tydligen tvingad att vara själv där, vilket jag inte verkade ha någon lust med.

Jag släckte lamporna i butiken för att ingen skulle tro att det var öppet, men det kom in folk ändå.
Jag började till och med grina i drömman när jag stod i kassan och en kund var för långsam med att plocka fram sina stålar när hon skulle handla..

Alla drömmar har samma budskap : Klockan tickar på , blir elva, tolv, ett på natten och jag står kvar och vill bara gå hem men kommer inte därifrån.
Hemskt är det.

Nu är jag så äckligt trött att jag inte ens vet vad jag heter. Klockan är 05:57 på morgonen och jag bloggar för att hålla mig vaken..
Längtar tills jag åker till Göteborg nästa fredag, och får komma bort lite.
Blir mest en stress visit, men ändå.
Om jag ska åka och hämta mina saker i Tyskland eller inte vet jag inte än.
Törs inte boka i första hand, och ska försöka prata med han nästa onsdag eller så, för ett slutgiltigt svar.
Jag vill bara på ett avslut nu, hämta mina saker och koncentrera mej på mitt liv, men jag är inte ens säker på att det blir så.

Del 2 i följetongen om " Kaffebönan".

2012-01-24T14:50:00.001-08:00

Tove: Var är det för idiot som klippt upp påsen med kaffebönor såhär?
Anita: Det var Sanna!

2012-01-24T13:48:00.000-08:00

Anita :- Vad är det för idiot som klippt upp påsen med kaffe bönor?
Jag:- Det var jag !!

2012-01-24T02:25:00.000-08:00

Du har sagt att du saknar mig, och vill laga mitt hjärta.
Men jag tror inte det går att laga mig.

Jag älskar dig fortfarande, men det räcker nog inte.
Jag vill, men jag tror inte jag kan.

2012-01-24T02:04:00.000-08:00

Jag fick som jag ville.

Kommer jobba 8-16 onsdag till fredag och sen hela helgen.
Det betyder extra cash inför nästa lön.
Har dock ångest över att jag var hemma en hel vecka och bara grät på grund av Christian, men det är ju ingenting jag kan göra något åt nu.
Det fanns inte på världskartan att jag skulle orkat jobba dom dagarna ändå, så jävla jobbigt som det var.

Så, pallar jag detta har jag åtminstone jobbat 21 dagar denna månad och får sjuklön för tre dagar. Men ångesten över dagarna jag missade kommer äta upp mig lång tid framöver.

Har fortfarande inte bokat den dryga resan dit, det gör jag i allra sista sekunden tror jag, för honom litar jag inte på ett enda dugg längre.

2012-01-23T23:35:00.000-08:00

Mina hellediga dagar är ett minne blott. Jobbar hela dagen idag, samt tre timmar på torsdagen.
Dom där tre timmarna på torsdag känns dock lite fåniga. Hade hellre åtminstone gjort fem timmar om jag ändå ska jobba men samtidigt kanske det är skönt med kort pass.
Nu ska jag snart ut och gå sen jobba och senare på kvällen kommer nog Malin hit och vi ska kolla film.

2012-01-23T03:07:00.000-08:00

550 Kronor fick jag lägga på tågbiljett plus konsertbiljett, och det är ju INGENTING?
Ibland har man flyt ekonomiskt.
Den 3 Februari åker jag till Götelaborg och den 4 Februari ser jag Caliban. Och på söndagen kanske jag åker till Berlin och hämtar mina saker, men jag törs inte boka den resan än för jag är rädd att han kommer med nå konstigheter IGEN.
Då åker jag ändå och väntar utanför dörren med en yxa.
Dom här galenskaperna måste få ett slut, innan jag är fyrtio år gammal.

2012-01-21T15:46:00.000-08:00

Vad ont i magen jag fick av att dricka lite cider?
Är min kropp så gammal att den inte tål en tesked alkohol ens en gång?

En cider och kroppen säger ifrån på stört.
Det har bara gått cirka 22 dagar av 2012, och jag har fått uppleva alla känslor man egentligen ska uppleva under en sammanlagd livstid redan och året har ju knappt börjat enligt min mening.
Var ska det här sluta?....

Ikväll har jag varit hemma hos Sofia i två timmar.
Vi har svullat chips med currysmak, delat en 0,7 :a och kedjesnusat.
Efter det har jag varit på s1 med Annika men vi gick hem redan innan klockan ens var kvart över tolv tror jag..
Så är det när man är gammal.
Man orkar helt enkelt inte längre.
Inte jag i alla fall.

Nu innan jag lägger mig ska jag skriva in i min kalender hur kommande veckorna ska läggas upp. Exakt så gammal är jag.
Minns knappt vad jag heter och måste ha en personlig checklista som hjälp i vardagen.

2012-01-21T06:56:00.000-08:00

En tjej jag nyss lärt känna via face , berättade att hon och hennes kompis hade suttit och ätit på nån hamburgerbar och fått syn på keyboard snubben i Rammstein som gick förbi utanför och stalkat honom till deras hotell och väntat i timtal tills grabbarna kom ut.
Jag hade lätt gjort samma sak, men med min vanliga tur hade jag väl varit inne på toaletten precis dom sekunderna killarna passerade entrén..

Men vad är oddsen för att han eller någon av dom andra skulle gå förbi nånstans där jag är?
Ungefär lika med noll.
Den som känner mig vet att min högsta önskan är att träffa dom i Rammstein och jag är fortfarande sur för att mitt ex inte ens FÖRSÖKTE styra upp en dejt åt mej med dom. Han har ju i alla fall kontakter i Berlin.
Nej nej.

Ingen stalking chans dimper nånsin ner i mitt knä, även om jag då gladeligen genast skulle ta vara på tillfället att låtsas att jag är fjorton år gammal igen.
Jag skulle dock inte skrika, gråta och ha mig om jag träffade dom..
Det hade jag väntat med tills lite senare, när ingen såg.

Nu borde jag försöka gå ut och gå så jag kan hålla mig vaken tills jag ska träffa Sofia ikväll, har även kollat med Annika om hon vill med ut, och jag hoppas hon säger ja :)

Man ska inte ropa hej.... men jag gör det ändå.

2012-01-21T06:52:00.000-08:00

Nu har vi kommit halvvägs i planeringen om mina grejer.
Han hörde av sig igår kors i alla tak.
Och det handlar inte om pengar eller att köpa nytt, en del saker finns inte ens att få tag på längre.
Jag har både skor, kläder och smycken där som jag inte kommer få tag i någonsin igen.

Han har dessutom fortfarande ena halvan av mitt silverhjärta.
Och det ska jag ta tillbaka.
Och ge till någon som åtminstone förtjänar det.

Och någonstans inom mig vill jag träffa honom en sista gång och avsluta på riktigt.
Stå öga mot öga och fråga allt det där jag vill veta som han kan undvika att svara på över sms eller skype.
Öga mot öga kan han omöjligt logga ut, och den tanken njuter jag av så till den milda grad att det nästan går för mig på stört.

2012-01-20T04:45:00.000-08:00

Nu tänker jag ta en time out från att försöka få något vettigt svar ur honom.
Han vägrade svara igår kväll.
Vägrade svara idag.

Tänker inte höra av mig förrän nästa tisdag då jag vet hur mycket jag får i lön, och då ge han två valmöjligheter, fyra olika dagar då han får bestämma när jag kan komma. För jag tänker åka i samband med Göteborgsvistelsen, så jag kan komma hem till Borlänge igen som en hel människa som faktiskt avslutat något på riktigt.

Jag hade tänkt gå ur det här förhållandet med lite värdighet kvar i kroppen, men han gör det inte direkt lätt för mig, då han är som ett pussel med bitar som inte passar ihop ens om man fick fria händer med en motorsåg.

Dom 4,99 % av mig som fortfarande har känslor för dig, har det enbart för att den delen av hjärnan fortfarande lever på några unkna rester från tiden du gjorde mig lycklig.

2012-01-19T10:12:00.000-08:00

Att man ska behöva ringa sitt ex från privat nummer för att vara säker på att han svarar, när man vill veta när man kan KOMMA och hämta sina grejer, är fan helt otroligt.
Jag har slut på ord.

Han äter långsamt upp mig psykiskt.
Tar en stor tugga varenda dag och bryr sig inte ens om att svälja skiten, utan tar bara en ny tugga direkt.
Jag kan slå vad om ett varv naken runt macken att han INTE dyker upp på skype ikväll heller.

Jag orkar inte mer.
Vill han se mig död, är det nära.

Som att inte det är jobbigt nog att göra slut, han engagerar sig inte ett piss i att vi ska få ett avslut och kunna glömma varandra heller.

Nej.
Psykbrytet knackar på dörren, och jag tror fan det har en nyckel också för jag hör hur låset långsamt vrids om där ute i hallen.

Jag kommer hamna på en låst avdelning ute i ödemarken när som helst.
Inte av saknad.
Utan av rent hat, ilska, frustration och ångest över att jag ens lyckades träffa en kille som han.

2012-01-19T06:44:00.000-08:00

Jag har börjat följa Elsas värld på tv3. Eller följa och följa, vet inte om det kommer några nya avsnitt men kollar på dom som går att kolla på i alla fall.
Det får mig att glömma mitt eget elände för tillfället.
Glömma att mitt ex är världens mest egoistiska man, glömma maten jag nyss brände i ugnen, och glömma min krassa ekonomi och glömma att jag snart måste ner och ta hand om dygnsur tvätt.

Ikväll tror jag Tove kommer hit, henne har jag saknat av hela mitt hjärta.
När det är mörkt och kallt ute är hon den enda sol som lyser riktigt starkt på jobbet, och hon är en av dom människor jag mår bäst av att ha i min närhet.
Hon Malin och Kritlan.

2012-01-18T13:56:00.000-08:00

Mitt finger börjar långsamt läka.
Nu är det mest lila, men huden som fläktes upp har lagt sig på plats igen.
Gud vad äckligt det där lät egentligen men det är ju sant.

Klockan är elva, jag ska upp klockan sex och är som vanligt inte alls trött.
Det värsta jag vet är att jobba öppning, för jag kan aldrig sova kvällen innan i rädsla över att försova mig.
Hittills har det aldrig hänt, men känner jag mig själv rätt är det bara en tidsfråga innan det händer.
Jag vill inte spräcka nollan.

Hur kan man älska och hata någon på samma gång.
Är linjen mellan dom två sakerna verkligen så jävla tunn, att man tillslut inte har en aning om vad man känner?

Nu måste jag städa sängen.
Den sida som ska vara tom, har jag fyllt med mitt dagliga kaos.
Jobbscheman, snus, kalender, nycklar, tyskaböcker, väskan inklusive innehåll...
Sen ska jag försöka sova.
Sova så jag glömmer den här dagen , och glömmer dåren för några timmar i alla fall.

2012-01-18T11:39:00.000-08:00

Nyss var jag ute och sprang i rena ilskan.

Jag är fortfarande i chocktillstånd över hur en människa man trodde man kände, kan omvandlas till ett känslokallt monster över en natt, och sen bara bli värre och värre?

Antingen så hatar han mig enormt mycket, och det är därför han beter sig såhär, eller så vill han att jag ska hata honom.
Det sistnämnda har han i alla fall lyckats med.

Vi har bara FESTEN kvar!

2012-01-18T07:38:00.000-08:00

Vi klarade certifieringen på jobbet!!!
Fan i helvete vad skönt, som vi har slitit, gnuggat, skurat, observerat , städat...
Och nu har allt arbete och all övertid äntligen lönat sig.
Vi klarade det.
Känns som en ryggsäck full med stenar plötsligt avlägsnats, och jag hoppas stämningen på jobbet blir mer lättsam framöver.

I Februari efter att jag varit i Göteborg flyger jag till Arlanda, och från Arlanda till... Berlin.
Jag ska hämta mina saker.
Jag prövade med omvänd psykologi igår, och hotade med att komma och hämta om han inte skickar dom, och då skrev han" Inga problem, du kan komma och hämta dom.."

Så om inte han åter igen kommer med någon obehaglig överraskning i form av ett " Please dont come" sms så åker jag första veckan i Februari.
Måste få detta överstökat, och ibland måste man göra saker man egentligen inte alls har någon lust med, för att få sinnesro.

2012-01-17T15:59:00.000-08:00

Jag har upptäckt att alla bloggar jag följer är rosa.
Rosa och randiga.
Min är svart.

Den är svart för att jag är en sån som alltid måste skilja mig från mängden, men samtidigt gör allt för att inte bli upptäckt i en folkmassa.

Jag kommer dö av allvarlig personlighetsstörning innan jag fyller trettio.

2012-01-17T15:50:00.001-08:00

Vad vidrigt det är att inte kunna sova.
Eller rättare sagt: Vad vidrigt det är att ha hållit hyfsad diet hela dagen i rädsla för magont, stressat järnet på jobbet med allt från att skriva ut misslyckade godisskyltar till att skura avlopp men ändå ligga klarvaken med svidande mage klockan ett på natten.
Känslan är obeskrivlig.
Men om det någon gång skulle börja brinna i min mage tror jag det är såhär det känns.
Fast brinna kanske är att ta i?
Det glöder väl snarare, eftersom jag fortfarande lever.

Det enda positiva med depression som riskerar dödlig utgång är att man skriver bättre.
Mina texter är sällan så bra skrivna som när jag ligger på botten och kippar efter luft, och när jag ser vattenytan någonstans långt bort i fjärran men är för svag att simma dit för att kunna andas igen.
Eftersom jag har humor och är glömsk, så kommer jag en dag inte att minnas hur jag kände mig då jag skrev texterna, och istället skratta åt hur jävla fyndig jag faktiskt kan vara då jag sätter den sidan till.

Jonas Gardell var väl knappast lycklig när han skrev " En komikers uppväxt" och Anna Lena Brundin var nog inte mycket lyckligare när hon skrev" Nej tack jag åt nyss".
Ändå är det dom bästa böckerna genom tiderna.

Vem vill läsa om lycka varenda dag, läsa om vad folk har för outfit dagen till ära, eller hur lyckliga alla är.
Jag känner ingen som är lycklig.
Alla har sina ärr och osynliga blåmärken, och efter Christians snabbvisit i mitt liv kan jag härmed titulera mig som Queen made of scars.
Åter igen.

Imorgon har jag gått emot mina principer och tagit ledigt.
Jag tänker vägra svara i telefon på hela dagen och inte kliva upp förrän klockan sex på torsdag morgon då jag ska jobba.

Skadeglädje på elitnivå.

2012-01-17T15:37:00.000-08:00

Jag måste ju bara få lägga upp den omtalade t-shirt bilden.
Hittade den i datorn, och kan inte låta bli att le.
Han blev så ledsen när vi kom hem och han upptäckte att det var dinosaurier på den, medan jag var överlycklig.

2012-01-17T15:22:00.000-08:00

Kan inte sova trots att jag tagit två atarax.

Dom brukar jag däcka av på stört.
Talet blir sluddrigare och sluddrigare för varenda sekund sedan jag svalt tabletterna, efter en stund kan jag inte hålla ögonen öppna och tillslut måste jag bara lägga mig.
Ungefär som under resan till Chicago.

Då hade jag iofs en gott och blandat påse med massor av piller i som jag tog en handfull av, sen sov jag i två dagars tid sammanlagt.
Epic fail, jag vet.
Men flygresan gick i alla fall fortare än någonsin den gången.
Hur jag kom in i landet minns jag faktiskt inte, men jag tror att jag sa att jag skulle på Rammstein?

Nu hjälper inte ens dom längre.
Jag vet inte vad jag vill göra?
Lägga mig i badrummet och kräkas en stund, i hopp om att magen ska kännas bättre eller om jag helt enkelt bara ska gråta.

Kräkas är uteslutet eftersom jag nyss svalde dom sista tabletterna och det vore synd om läkemedlet om dom bara hinner ner i magen och vända.
Och gråta kan jag inte.
Jag har ingen kontroll över min kropp längre och det skrämmer mig.

Kan jag inte bara få trycka på en knapp så livet kan vara över någon gång?
Förvandlas till en hundraåring åldring som ligger på dödsbädden, och sen aldrig mer behöva bry mig om varken jobb, framtid, ekonomi, mig själv och allra minst om honom.

Vore ganska praktiskt för honom också om jag dog.
Då slipper han ju skicka mina saker dessutom.
För det verkar ju vara så jävla besvärligt.

Snälla.

2012-01-17T13:06:00.001-08:00

..bara låt mig gå vidare.
Jag orkar inte stå kvar på samma ställe så länge till, jag är varken gjord av stål eller av oändligt tålamod, och det vet du mycket väl.
Du har aldrig gjort någonting för mig, så en sista tjänst är väl inte så mycket begärt..

Bara för dig.

2012-01-17T12:48:00.001-08:00

I just read your letter,
It says that you'll be gone for awhile.
Everything was getting better,
I guess I'm just a fool strung-out.

What to do?
My life is through.
Just wanna kill, myself for you.

I wonder, just how sympathetic you'll be?
You've come to take me under,
And I've forgotten all about me.

What to do?
My life is through.
Just wanna kill, myself for you.
So tell me why
You say goodbye?
And tell me why
YOUR'RE FUCKING UP MY WHOLE LIFE!?

Yeah,
Fucking up my whole life,
So I'm on my way,
I leave today.
If I get away,
It'll be okay.
It'll be okay.

I'm looking out a window,
Into a world that's taken you from me.
And I'm feeling so disgusted.
How pathetic can I possibly be ?

What to do?
My life is through.
Just wanna kill, myself for you.
So tell me why
You say goodbye?
And tell me why
YOUR'RE FUCKING UP MY WHOLE LIFE!?

Yeah,
Fucking up my whole life.
So I'm on my way,
I leave today.
If I get away,
It'll be okay.
It'll be okay.

If there's a better place you can take me,
A better life you can give me,
Whatever place I can start all over.
Then I would, never need what you gave me,
And never need you to save me,
And never feel like this life is over.

If there's a better place you can take me,
A better life you can give me,
Whatever place I can start all over!
Then I would, never need what you gave me,
And never need you to save me,
And never feel like this life is over!
Feel like this life is over.

So I'm on my way,
I leave today,
If I get away,
It'll be okay.
It'll be okay.

2012-01-17T12:20:00.000-08:00

Jag har skickar iväg ytterligare ett " be på mina bara knän" meddelande till honom idag.
" Snälla , skicka mina saker så fort som möjligt, jag vill kunna gå vidare i mitt liv och det är svårt när vi har en sista grej mellan oss att lösa.."
Men som vanligt, har jag inte fått något svar.
Han gör mej vansinnig.

Dels för att han inte ens kan svara på ett så simpelt sms.
Dels för att han inte ens kan vara tacksam över att jag inte har terrat honom med" Snälla ta mig tillbaka sms"
Dels för att jag innerst inne saknar honom så jag går sönder nästan och dels för att det snart gått tre veckor och han har fortfarande inte fått ändan ur och skickat mina saker...

Hur svårt kan det vara?
Hur kan han vara så pass ointresserad att han inte ens vill se till att göra sig av med den sista länken som binder oss samman??
Hade det varit tvärtom hade jag lagt hans saker på lådan för längesedan.

Allergichock.

2012-01-17T06:10:00.001-08:00

Det värsta jag vet är människor som säger " Allt har en mening".
I helvete heller.

2012-01-17T05:59:00.000-08:00

En kille som bor i värnamo statusuppdaterade på facebook igår att en av hans spindlar dött.
Inatt drömde jag mardrömmar om just spindlar.
Jag vet att det tjejigaste som finns i hela världen måste vara rädsla för spindlar men jag kan inte hjälpa det.
Och i natt var dom överallt.

2012-01-17T04:47:00.000-08:00

HELVETE.
Verkligen ALLA räkningar kommer i Januari månad.
Har inte ens fått alla och är redan uppe på över 6000 kronor.
Tror slutnotan kommer vara över 7000 kronor och det är väl typ det som jag kommer få i nästa lön.

Han har fortfarande inte skickat mina saker. Min mp 3 spelare som jag inte kan leva utan har lämpligt nog dött.

Nu räcker det. Jag orkar inte mer.
Kommer få ett psykiskt nervsammanbrott vilken dag som helst .

2012-01-17T02:17:00.000-08:00

För att överleva låtsas jag att allt är en film.
Jag låtsas att du sitter och saknar mig lika mycket som jag saknar dig, men att det av någon anledning aldrig kan bli vi igen, och därför säger du ingenting.

Jag vet att det inte är så.
Men att lura sitt psyke hjälper för stunden.

2012-01-17T01:53:00.000-08:00

Det är snart FYRA år sedan hon och jag träffades i Västerås.
Hur kan det ha gått så lång tid emellan?
Vem är då hon?
Hon är världens underbaraste tjej.
Och världens mest begåvade tjej.
Ingen skriver som hon.

Hon är en sån där tjej jag skulle vilja möta upp på Arlanda även om det gått tio år sedan sist vi träffades, ta en sista minuten resa till en plats som alltid ligger i solen, och på kvällarna kan vi sitta på en balkong med havsutsikt och dricka vin, samtidigt som vi beklagar oss över dessa M Ä N.

2012-01-16T14:29:00.000-08:00

Det kommer inte direkt bli min vecka känner jag redan nu. Gick uselt på ett prov och ännu mer uselt på det andra.
Spelar ingen roll om jag läser på en massa när jag inte ens fattar hur man ska använda vissa saker.

Jag föddes helt enkelt inte för att sitta vid en skolbänk.
Jag hade inte behövt läsa ett års tyska för att få det bekräftat.
Mitt tålamod tar slut lika fort som en brinnande tändsticka dessutom, och att jag kan hindra mej själv från att flyga till Berlin och slå hans dörr och plocka mina saker är ett under.
Nu är det femton dagar och elva timmar sedan vi gjorde slut och han har fortfarande inte skickat mina prylar!!!!!!!

Jag hatar honom så mycket att jag vill krama sönder en glödlampa med bara händerna men samtidigt saknar jag honom så jävla mycket att jag bara vill gräva ner mig tills det är över.

Jag hatar dessutom att man alltid ska behöva vara så jävla stark utåt.
En dag kommer den fasaden att krackelera och det kommer faktiskt kännas som en befrielse.
För just nu låtsas jag.
Eller jag försöker låtsas.

Låtsas som att jag inte bryr mig ett dugg och redan har glömt det faktum att killen jag älskade lämnade mig.
Bara för att folk ska bli nöjda.
Låtsas på jobbet att allt är så jävla bra och att det värsta är över.

Man får helt enkelt inte må dåligt över såna här saker, längre än max en dag känns det som.
Då får man höra både det ena och det andra.

Jag är långt ifrån nöjd.
Jag är långt ifrån glad.
I nuläget känns det som att ingenting någonsin kommer göra mig glad igen.

Så bespara mig er predikan.
Ville jag lyssna på sånt hade jag gått i kyrkan.

2012-01-16T12:12:00.000-08:00

Idag var det in en asfull man i butiken.
På vägen ut höll han på att välta hela stället med glasögon, men Åke fick rycka in och styra upp det hela.

Dagen började i alla fall bra.
Jag och Johanna satt på ett cafe två timmar, och hon är världens roligaste.
Vi kom fram till att det är två år sedan vi träffades sist, och jag ska försöka hinna träffa henne när jag åker till Stockholm .
Fattar inte varför man är så dålig på att höra av sig till människor som får en att må bra?
Jag kommer skratta länge i efterhand åt saker hon berättat idag.

Nu har jag sjukt ont i magen. Jag skulle behöva avgiftas en vecka på sjukhus med enbart dropp och inte äta nånting alls, så kanske det blir bättre.
Kanske ska matvägra resten av veckan tills den lugnat ner sig?

Nu ska jag försöka göra nå jävla prov som jag inte har någon lust med alls.

2012-01-15T15:26:00.000-08:00

Haha min kompis Angnieszka ska lära sig svenska. Hon skickade nyss en länk på polska / svenska och jag dör av skratt.
Är polska verkligen ett språk? Förstår man överhuvudtaget någonting?
Vi får se hur roligt vi kommer ha i Warzawa i maj.
Längtar!!

2012-01-15T14:52:00.000-08:00

Jag hatar mig själv för att jag sitter och tänker på dig. Tänker på det faktum att jag aldrig mer kommer få träffa dig, och det faktum att du ..
Ja jag vet inte, hur jag ska ta mig igenom den här skiten.
Varenda gång jag tror jag börjar må bättre visar det sig att jag tillslut hamnar här igen. Deppande framför ett jävla piss spotify som inte fungerar, lyssnandes på låtar man bara kan höra max fem gånger.

Det går bra nu.

2012-01-15T12:40:00.000-08:00

Min mage känns som en ballong , och imorgon MÅSTE jag börja banta på allvar. Nyårslöftena blev ett fiasko redan innan det ens gått en dag av det nya året, och jag blir så besviken på mig själv och min icke existerande självkontroll.
Imorgon klockan åtta är det föresten 15 dagar och sju timmar sedan han gjorde slut.

Jag har slutat hoppas på att han ska ångra sig, och nästan slutat hoppas på att han ska skicka mina saker också.
Om han hade ångrat sig skulle han sagt det nu, och om han inte varit så lat hade han även sett till att skicka mina grejer vid det här laget.
Om han inte gör det får jag helt enkelt hota med att komma och hämta dom i April, tidigare än så kan jag inte åka någonstans.

Idag klämde jag fingret i en dörr på jobbet så hela huden fläktes upp.
Det gjorde jävligt ont, och jag tror det blöder fortfarande.
I samma veva som dörren gick igen kände jag varenda hjärtslag ute i fingertoppen, men av någon konstig anledning gjorde det ännu mer ont dagen då han lämnade mig..

Imorgon klockan tolv ska jag träffa en kompis jag inte sett på år och dar.
Johanna.
Hon ska komma och hämta mig i bil, haha.
Jag minns när hon tyckte jag var så vuxen som hade körkort och nu har hon också det.
Vi ses kanske en gång varannat år, men hon är en sån där som man vet alltid finns där, någonstans ute i världen.

Nu ska jag fortsätta ha ångest över min kropp, vilket har blivit en daglig sysselsättning.
Och samla kraft inför kommande veckan..
Det kan behövas.
När vi gick i samma klass på gymnasiet gjorde vi alltid grupparbeten tillsammans.
Problemet var bara att dom dagarna jag var i skolan var inte hon det, och tvärtom.

Ditt kort har brunnit upp , men inte du.

2012-01-15T04:25:00.000-08:00

9070968 saker att göra står på jobbschemat, och dom 9070968 sakerna ska delas upp på två personer.
Jag och Malin.
Jag dör.

Funderar på att gå dit tidigare för en gångs skulle och börja.
Jag får inte betalt för det, men jag får göra det ifred och det värdesätter jag nästan högre än pengar just nu.

För övrigt har jag haft sjukt ont i magen hela natten, och har sovit konstigt.
Jag har nåt irriterande skräp i ögat, två ogjorda tyskaprov och en stökig lägenhet.

Nu orkar jag fan inte mer.

2012-01-14T08:47:00.000-08:00

Tre hela timmar på jobbet gick åt att skrubba tejprester från gds:pelaren.
Behöver jag säga att det dessutom blåste och var minusgrader..
Vet inte om det är det faktum att jag stått ute där halva dagen och skrubbat med etanol och insektssvamp, eller mitt besök i stallet som gjorde mig akut sjuk, men jag tror mest kylan.

Höll på att frysa ihjäl när jag var ute och red, men det var faktiskt hur roligt som helst.
I början var jag livrädd och hängde i princip över hästens hals , men efter en stund gick det bättre.

Ska lätt följa med Sara ut igen i vår och rida mer, i maj när snön är borta.
Då kan en av oss rida första biten och den andra på vägen hem , och då kan vi gå längre.
Hästen var jättesnäll och duktig också trots att jag är ovan!
Blev tyvärr inga bra kort, för det var mörkt ute när vi begav oss och min blixt på kameran fungerar inte av någon anledning.
Har i alla fall ett kort på mig och hästen men det kan jag inte lägga in för jag saknar ju min kamerasladd fortfarande.
Ska köpa en ny så fort jag får lön.

Jag är inte bitter. Jag bara önskar att vi aldrig hade träffats, om det hade skonat mig från det här inlägget..

2012-01-13T15:21:00.000-08:00

Jag kommer aldrig med få leka med dina öron igen, ( mot din vilja) och aldrig mer mobba dig för din dinosaurie t-shirt.
Kommer aldrig mer få krama dig och vara nära dig.
Jag vill inte förstå det, för då kommer min hjärna frysa sönder.

Nu önskar jag att jag aldrig hade rört vid dig, delat flera månader med dig eller ens träffat dig.
Om jag inte hade träffat dig hade jag antagligen fortfarande varit lycklig singel, för risken att jag hade träffat nån annan är ganska minimal, då du är den första som fått mig intresserad sedan Andreas krossade mitt hjärta tjugohundranio.

Jag saknar helt enkelt den vänskap och längtan vi inledde förhållandet med.
Minns du våra samtal nätterna igenom?
Alla nätter vi suttit vakna, och jag betraktade dig sy dina byxor, laga din cykel , eller något annat liknande.

Minns du tiden jag bodde i Berlin och bjöd dig på middag första gången?
Eftersom jag är så barnslig hade jag till och med bordsplacering även fast det bara var vi som skulle äta.

Vid din tallrik hade jag skrivit " Gullegryn", och du sa "- Det där är ju lite kul för det kan ju vara vem som helst".
Då sa jag - Nej det kan bara vara du..
Minns även alla gånger du skrev saker som " kom hit, jag saknar dig"..
Eftersom du sa sånt väldigt sällan, så vet jag att du menade det, dom gångerna du sa det.

Vi brukade alltid prova nya tårtor tillsammans och dela på framför en film.
Du åt kors i taket mest, speciellt minns jag bailystårtan då den inte var någon hit..
Vi lagade även massa mat till varann, och försökte överträffa varandras recept.
Det gick sådär för dig, tycker jag ;)
Jag är även den första som bjudit dig på tacos.
Äter ni inte sånt i Tyskland?

Du lagade dock den bästa frukosten ever. Jag älskade våra frukostar. Och den bästa maten jag åt i tyskland hade faktiskt du lagat.
Men jag är fortfarande bättre :P

Är vår favoritpizza fortfarande lika god?
Har du redan träffat någon annan? Någon som duger, då inte jag gjorde det?
Tänker du någonsin på mig?
Tänker du någonsin på alla stunder vi hade det bra?
Tänker du någonsin på anledningen varför det blev vi från början?
Eller är du en lyckligt lottad jävel som stängde av så fort du gjort slut?

Förlåt.
Men jag är bara så fruktansvärt ledsen.
Igen.
Trodde inte jag hade några tårar kvar för dig.
Men det har jag.

Vi är ju dom som försvann.
Dom som inte fick försvinna.

2012-01-13T12:16:00.000-08:00

Jag saknar Christian mest på kvällarna när jag kommer hem från jobbet. Då är det så sjukt tomt att ekot i mitt hjärta är ett faktum, inte ett påstående.

Jag och Tove har under knivslagsmål delat på Anitas tider när hon åker bort :P Få se vem av oss som stupar på mållinjen. Konstant jobb varje dag i en månad, men jag behöver varenda jävla slant för tillfället.

Imorgon ska jag jobba först och sen kommer Sara och hämtar mig och vi ska åka till stallet, så det finns risk för att dom här orden är det sista som skrivs i min blogg.
Jag är ju livrädd för hästar.

Återkommer med bildbevis.

2012-01-13T02:45:00.000-08:00

Men dra åt hela helvetet vad det blåser ute??
Jag skulle ju ut och gå före jobbet men det vet jag inte om det går.
Kan ju försöka gå utanför dörren, men det låter inte så safe när jag hör hur starka vindarna är.
Klass 938 varning?
För övrigt är jag svintrött och att kravla mig upp vid klockan tio som planerat gick ju sådär...

Imorgon ska jag först jobba, sen ska jag vara med mitt gulliga gryn Sara, och senare på kvällen har jag en dejt med Annika, en tjej jag träffade på nyår. Vi ska prata om kärlekens elände över valfri drink nere på stan, och bara umgås .

2012-01-12T14:26:00.000-08:00

Jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, Jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig,
saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig.

Helvete.

2012-01-12T13:06:00.000-08:00

Tyskalektion i två och en halvtimme och jag har lika mycket träningsvärk i munnen nu som om jag hade tryckt en påse fryst polly på nolltid.
Dagens citat säger det mesta.

Jag:- Hmm förstår du överhuvudtaget nånting av vad vi pratar om?
Tyskaläraren:- Nej...

2012-01-12T08:44:00.000-08:00

Saknar Christian mer och mer för varje dag som går.

Hur ska jag bara kunna sluta sakna en människa som en gång betydde allt, och som lämnade mig utan att ens höra efter om det var okej..
Det kanske går, men inte nu..
Såna saker får mig att tro att det är lika bra att vara singel, palla såna här hemska heartbreaks och attacker som består enbart av längtan.

Nu är jag sjukt sugen på choklad och tänker köpa det så jag orkar hålla mig vaken under tyskalektionen, som ofta är sjukt jävla tråkig och kantad av tekniska problem då vi har lektionerna via datorn.
Jag tror 50 % av tiden går åt till meningarna " Kannst du mich hören?" Es funktioniert leider nicht vielleicht musst du..."

Idag satte jag mina resplaner inför födelsedagen i en liten gummiflotte och vinkade adjö.
Kommer jobba hela tiden i både Februari och Mars så det blir då inge ledighet då jag har födelsedag. Jobbar btw den dagen till och med, men jag behöver pengar så utav helvete inför Maj månad och framåt.

I´m just a bastard but at least i admit it.

2012-01-12T08:32:00.001-08:00

Chefen: Men vad är det för idiot som fyllt på cola kylen sådär???
Jag: Det var jag.

2012-01-11T21:00:00.000-08:00

I ren panik, hysteri och någon känsla som skulle kunna kallas " hunger" eller " svidande känsla i magen" åt jag upp min matlåda jag skulle ha på jobbet, klockan 06:00 på morgonen.

En stund senare fick jag ännu mer ont, men insåg att på jobbet är det ingen mening med att äta något, för man blir oftast avbruten mitt i lunchen av någon anledning så om jag är mätt nu kanske jag håller mig mätt fram tills jag slutar.
Ibland får man helt enkelt ligga steget före.

Är så trött att jag mår illa bara därför, en klocka som ringer på morgonen måste vara det värsta som finns.
Jag hatar att vakna när jag sover.
Speciellt före klockan tolv på dagen.

Christian var alltid förvånad över att jag kunde sova i timtal, och han skulle se mig nu.
Skulle utan problem kunna sova bort en hel dag känns det som.

Christian, min Christian.
Du fattas i mitt liv, varenda dag.
Jag kan inte längre dela min vardag med dig och jag kommer aldrig få röra vid dig igen.
Och den känslan kommer jag få stå ut med till den dag du inte längre betyder något för mig.

2012-01-11T14:36:00.000-08:00

Känns som jag har en sten i magen, ändå har jag inte ätit mat sedan klockan två. Hur ska detta sluta??
Imorgon har jag öppning och det är jag inte sugen på efter spökandet på kontoret sist jag jobbade.

2012-01-11T10:17:00.000-08:00

Jag saknar Christian så mycket att det gör ont.
Igår ville jag bara sträcka mig genom dataskärmen för att få röra vid honom en sista gång.

Alla ni som älskar någon, ta vara på den personen så länge ni kan. Ni vet inte vad ni har förrän ni förlorar det.

Jag är inte längre bitter över all kärlek jag öste över Christian.
Jag är inte längre bitter över att jag gav allt jag hade.
Tvärtom.

Jag hade inte velat låta det gå en dag utan att visa hur mycket jag brydde mig.
För det gjorde jag.
Det sa jag till honom också.

Och han kommer aldrig kunna se tillbaka och tänka på mig som en elak människa och på så sätt behöver inte heller jag aldrig leva med vetskapen om att jag inte gjorde tillräckligt.

Jag älskade Christian, in i det sista och jag gör det fortfarande.

2012-01-11T08:57:00.000-08:00

Har varit med Sofie hela dagen känns det som, vi var på kupolen i tre timmar (åt potatis och pratade i en) och i slutändan var det bara jag som kom hem med en tröja.
När jag öppnade garderoben insåg jag att jag såklart har mina blanka favoritleggings kvar i tyskland..
Epic fail.
Tröjan passar nämligen inte till annat.

På tal om tröjor, hur ser människan som kommit på dagens mode ut i sin skalle egentligen? Vilken kvinna under 12 år vill gå runt och visa magen för allmänheten i form av tröjor som sträcker sig ungefär till naveln?
Ingen jag känner i alla fall.

Kände mig ju sjuk igår, och tror jag skippar att springa nu ikväll.
Har ingen lust att riskera min icke existerande hälsa för att springa i minusgrader, men jag har bestämt mig för att jag måste börja springa regelbundet när snön är borta, kanske i April eller slutet av Mars.
Någon ordning måste det väl ändå bli på kroppen innan den ska i graven.

Tyvärr har jag ju inte min Christian kvar så han kommer ju aldrig få se resultatet.

2012-01-11T02:08:00.000-08:00

Idag tvingade jag mig själv att kliva upp klockan tio trots att jag var dödstrött. Orkade inte ens kolla klart på filmen jag började kolla på igår.
Pratade med honom på skype för första gången på länge.
Av någon anledning så blev vi " vänner" där igen och han ville prata med Cam.
Varför förstår jag inte, för vi skulle ju bara prata om mina saker.

Jag sa att det känns så tomt att jag inte kan dela något med honom längre som jag brukar, han blev tyst, tittade bort och sa att det inte var något bra tillfälle att prata om det.

Varför vet jag inte, han lider ju inte av samma tomhet som jag gör nu.
Jag saknar så att dela mina dagar med honom fast vi fått dela våra liv på avstånd.
Jag saknar att röra vid honom, vara nära honom och krama honom. Det finns ingen annan jag vill vara nära, och jag hatar den känslan.

Inatt kliade det överallt, öronen, halsen och näsan och en ipren senare sov jag och den värsta klådan är borta nu. Har absolut inte tid med nån förkylning, jag måste jobba jobba..
Tror dock inte det spelar någon roll hur mycket jag jobbar, jag kommer ändå få stryka några resor från schemat.
Tror inte jag har råd att åka bort när jag fyller år, utan får helt enkelt vara glad om jag har råd med USA resan, Spanien och Warzawa.
Jag är pank dagen efter löning i princip. Varje jävla gång .
Ångrar så att jag spenderade två månader i Berlin för så mycket pengar, en månad hade väl räckt?

Nej, pengaångest suger. Och som sagt VILL MAN GÖRA NÅGOT I LIVET MÅSTE MAN HA PENGAR.
Vill man bara sitta hemma hela dagarna och inte ens ta sig utanför dalarnas gränser som vissa andra så behöver man då inga extra pengar till nånting.

2012-01-10T11:57:00.000-08:00

Jag kan inte sova.
Klockan är visserligen bara nio, men jag känner redan nu.
Jag kommer inte kunna sova.
Har inte fått någon som helst information av idioten om han tänker skicka mina saker från Tyskland, och väntan på det är ännu värre.
Då måste jag ju ha en koppling kvar till honom fast jag helst av allt bara vill glömma redan nu.
Åtminstone glömma så gott det går.

Idag har jag inte gjort ett skit fast jag borde. Men jag har varit ute och gått, hur dåligt jag än mår missar jag inte en chans till daglig motion, och Åke har hjälpt mig att installera ett program på datorn jag behöver i skolan..

Det är allt.
Har iofs bokat tvätttid också och plockat in all ren tvätt i garderoben som legat i samma påse sen sist jag var i tvättstugan och jävlades.
Har även gjort några skoluppgifter, och nu ska jag ligga i sängen och ångra att jag finns till.
Eller nej.
Jag ska ångra att DU finns till.
Mitt hat emot dig finner inga gränser, samtidigt som jag saknar dig så fruktansvärt mycket.

From yourself you can´t run away.

2012-01-10T05:25:00.000-08:00

Jag sov till klockan två idag.
Trodde inte det var sant när jag vaknade och insåg att klockan inte alls var runt tio som jag hoppades på.
Jag vägrar ställa en klocka om jag är ledig.
Jag vägrar gå upp.

Skulle nog lätt kunna sova bort en hel vecka utan att vare sig äta eller dricka under den tiden som det känns nu.

Inatt drömde jag om Christian. Han skrev förlåt på Skype och att vi skulle glömma alla elaka ord vi delat ut till varann.
Sen, innan jag hann få en klarhet i vad han menade försvann han och ersattes av mig, vilse i Prag där det var upplopp och storbråk i stan och jag hade ingenstans att gömma mig.

Du drog med mig i ditt fall, och sen gled du bara undan.

2012-01-09T15:56:00.000-08:00

Jag vill mest dö.
Inte för honom. Utan för att slippa känslan som äter upp mig.
JA, Det har med mig att göra.
Mig mig mig.
JAG står inte ut längre.

För någon dag sen kände jag mig starkare och att jag kommer klara det här utan att gräva min egen grav av hat,ångest och ilska på köpet men idag vet jag inte.
Idag känns det som om graven kommer närmare och närmare.
Den som aldrig blivit lämnad eller upplevt kärlek till en annan människa kan omöjligt sätta sig in i situationen hur gärna den personen än vill det.

Jag har så många planer, men ingenting absolut ingenting lockar mig i skrivande stund.
Alla planer är så långt bort, och var jag än åker har jag med mig den person jag bara vill slippa umgås med ett tag: Mig själv.

Jag vill ta semester från mig själv, mitt liv och vakna någon gång i vår när snön smält.När pengar av nån oförklarlig anledning kommit in på kontot, och han av nån ännu mer oförklarlig anledning inte finns i mitt minne längre.

Att det ska behöva ta så lång tid?
Jag förstår inte hur jag helt plötsligt ska kunna glömma någon som betytt så mycket för mig, bara på en enda dag och det gör ännu mer ont att veta att separationen inte påverkar honom ett enda dugg.

Att vi gick en väg tillsammans , jävligt länge och han helt plötsligt bestämde sig för att stanna någonstans halvvägs och jag fick fortsätta ensam.
Att han dessutom vek av på en väg som inte kantas av saknad och sorg som jag , känns ännu mer jävligt.
Var vi ens i samma förhållande?

Låt oss bli dom som försvann.
Låt oss skriva om historien så jag går vidare utan att bry mig ett enda dugg, eller ännu bättre: Låt mig bli den som sårar dig.

2012-01-09T14:37:00.000-08:00

Gud, det spökade på jobbet idag och jag och Tove är dom enda vittnena.
Vi inventerade och använde oss av högtalartelefonen eftersom vi ville kunna prata med varann medan den andre stod i kassan och den andre satt på kontoret och skickade inventeringsunderlag till handdatorn som finns i kassalinjen.

Tove struntade i att lägga på luren inne på kontoret när hon gick ut i kassan, och när jag stod och höll på och diskade och hon stod vid datorn hörde vi konstiga ljud från kontoret från högtalaren.
Som att någon satt där inne och skrapade med nånting emot bordet, eller slog med nånting mot bordsskivan.
Sen blev det tyst.

Problemet var bara att vi var ensamma i butiken.
Inte en enda kund i sikte och kontoret var dessutom låst.
En stund senare så gick vi in dit tillsammans och ingenting hade ramlat ner i golvet heller, som hade kunnat vara en naturlig förklaring.
Dock hade jag inte köpt det heller, eftersom ljudet höll på en bra stund.

Slutade med att vi fick stänga tillsammans för Tove ville inte stänga ensam, och jag ville inte låta henne stänga ensam.

2012-01-09T13:14:00.000-08:00

Idag var det riktigt tomt att komma hem från jobbet. Alla andra kvällar har vi haft skype dejter när vi haft tid och man hade nåt att se fram emot. Nu vet jag att han aldrig kommer att gå online där igen.
Sju månaders mönster måste brytas...
Kan någon ta bort min saknad, gärna på en gång.
Tack.

2012-01-09T06:36:00.001-08:00

Jag saknar dig så mycket Christian. Hatar att det blev som det blev mellan oss..
Hur lång tid ska detta helvete ta att komma över egentligen?

ICH HABE KEINE GEDULD FFS!

2012-01-09T06:30:00.000-08:00

Idag har jag pratat med Sara en timme.
På lördag ska jag följa med henne ut till hennes häst, farliga tanke.
Jag som är livrädd för hästar.
Men dom är ju fina och se på , och jag behöver omge mig med djur för att må bra.

Synd att just jag blev allergisk, hade jag haft ett djur nu hade det varit lättare att ta sig igenom separationen, mina fiskar är ju inte så mycket att gosa med.

Snart ska jag gå till jobbet.
Jippi.
Eller inte.
Önskar jag hade ett jobb jag trivdes på. Vad underbart det skulle vara att göra nåt man tycker är roligt om dagarna samtidigt som man tjänar pengar.
Går ens dom sakerna att kombinera?

Jag stannar bara för pengarnas skull.
Hatar folk som säger att pengar inte är allt, det stämmer bara om man vill sitta i en stuga långt ute i skogen och inte göra någonting i sitt liv.
Om man vill sitta där dag ut och dag in och aldrig se något annat än Sverige.
I dom fallen är inte pengar allt.

Jag däremot vägrar.
Det är väldigt kort tid man lever med tanke på hur länge man kommer vara död, så jag vill se så mycket som möjligt under min livstid, och kunna dra mitt sista andetag samtidigt som jag tänker att " jag har i alla fall inte missat något".

Så , därför är pengar allt för mig.
Det jag finner lycka i, kostar.
Men god damn vilka minnen man får med sig för dom pengarna.

2012-01-08T15:07:00.000-08:00

Jag har lyckats rädda min KEYBOARD!

Strömkabeln gav upp till slut och jag är inte blondare än att jag insåg att man även kan sätta i batterier under instrumentet.
Kort sagt, första hjälpen av keyboard är avslutad, samt andra hjälpen av akvariet då jag bytt halva vattnet och skrubbat alger för kung och fosterland.

Imorgon börjar jag jobba.
Det ser jag inte fram emot.
Mår bättre än förra veckan den här tiden , men långt ifrån så bra att jag orkar vara trevlig med människor men jag får väl bita ihop som vanligt och tänka på pengarna.
Tejpa upp mina resekollage på skåpet så jag kan titta på dem varje dag jag börja mitt pass.
Det är bara för mina resors skull jag vill jobba massa extra.

Saknar Christian jätte mycket just nu, hatar att det blev som det blev mellan oss.. men det var inte mitt val.
Vore iofs konstigt om jag glömde honom över en natt efter allt vi delat, och allt vi planerat att dela..
Han var ju en av dom viktigaste människorna i mitt liv.. Och jag behöver fan bra mycket mer tid att fatta att han helt plötsligt inte ville vara med mig längre.

Hade känts bättre om jag vetat att jag varit en elak hemsk och egoistisk människa under vårt förhållande och gjorde honom illa.
Då hade det varit lättare att förstå varför han gjorde slut.
Tyvärr är det elakaste jag gjort mot honom under vår tid tillsammans är att säga att han är det största as jag träffat i mitt liv och att han är en idiot.
Inget mer.

Annars gjorde jag allt för honom.
Lärde mej i alla fall att jag aldrig mer ska göra allt för en kille igen, för man får inget tillbaka i slutändan.
Inte ens ett rättvist avslut på relationen.
Och jag mådde bäst när jag var ensam och singel före jag träffade honom.
Nu måste jag bara hitta tillbaka till den jag var då, vilket inte är så lätt.
Speciellt inte dom stunderna jag saknar honom så mycket att inget i hela världen skulle hjälpa mig.

Morgondagens namn är måndag.
Då ska jag för 986390 upphöjt i X , gången börja mitt nya liv.
-6,6 kilo, sen är jag KANSKE nöjdare med mig själv åtminstone.
Det är jag inte just nu.

2012-01-08T14:00:00.001-08:00

GUD vilken snygg snusdosa jag köpt idag. Nu blev det genast mycket svårare att sluta, men jag ska ju även sluta äta godis så man kan ju inte begära att jag ska göra allt samtidigt.

2012-01-08T08:55:00.000-08:00

Sitter och väntar på Niklas.

Har ingen aning om när han tänker komma, men han lär väl vara här vid sju hoppas jag.
Borde verkligen städa mitt akvarium snart, i alla fall det allra värsta, men det har jag inge lust med just nu, kanske senare..
Tidigare idag var jag med Mats till Coop och där hade dom massa roliga vinterskor. Ska dra med mamma dit såfort jag fått lön.

IM NOT A VICTIM TIL I LET YOU TAKE ME DOWN.

2012-01-08T03:34:00.000-08:00

Idag den här tiden är det en vecka sedan han lämnade sitt lilla meddelande på facebook, iskallt, direkt taget ur frysen. Att han ens kunde lämna det utan att förfrysa händerna är ett mirakel i sig, värt att sätta i guinnes rekordbok.

Men vet ni? Jag klarar mig . Jag överlever allt.

2012-01-07T17:08:00.000-08:00

Lyssnar på Alter Mann.
Den dag jag kan le och gå vidare igen kommer jag vilja le till den här låten och ingen annan.

2012-01-07T16:41:00.001-08:00

Ich bin enttäuscht.
Total enttäuscht.
Bück dich.

2012-01-07T16:27:00.000-08:00

Hihi!

Låt "oss" bli dom som försvann.

2012-01-07T15:18:00.000-08:00

Har varit hemma hos min älskade Tove mellan klockan sex och klockan noll noll och kollat på tre filmer.
Vi började med Insidous ( titeln jag varken kan uttala eller stava till) och fortsatte med Bloody Mary som huvudrätt.
Efterätten blev Planet of the Apes vilken var den bästa filmen denna kväll.

I samband med det åt vi så mycket snacks att vi knappt orkade röra oss. Det faktum klarade av att gå den låånga vägen hem utan att spy kommer gå till historien.

Idag har även Sofie varit här och tagit död på några timmar av mitt liv med prat nonstop.
Vi ska även på kupolen på onsdag, för jag behöver köpa kläder inför Göteborgsresan.

För övrigt har det varit jobbigt stundvis idag.
Ibland slår saknaden till i magen så hårt att jag tappar andan.
Ikväll bland annat.
Saknar Christians så fruktansvärt mycket men vet att det enda jag kan göra är att vänta ut skiten.
Vänta och vänta tills det gått över.

Solstickepojken han ler. Och jag tror minsann min själ dör av svält.